Mockfjärd, Dalarna

Vilket råmande och bräkande det måste ha varit på buföringsdagen! Djuren från Mockfjärdsbyarna färjade först över Västerdalälven innan de sedan vandrade knappt två mil. Fäboden nämns i källorna som ”Bastemon” för första gången redan i mitten av 1500-talet, även om en lada som flyttats dit tros vara från år 1303. Under fäbodens glanstid i slutet av 1800-talet tog sig hela 600 djur varje sommar till Bastberget, som då var Skandinaviens största fäbodanläggning. Bara fägatan var hela tre kilometer lång!

Fäboden var så stor att den delades in i fem fäbodbyar: Berget, Börsbuan, Hebuan, Lindbuan och Åsbyan. Mängden av byggnader som står kvar vittnar om hur platsen måste ha sett ut. Även om husen har blivit fritidsbostäder ägs många av dem fortfarande av samma släkter som tidigare.

Vissa av de grånade stugornas dörrar är dekorerade med snirkliga mönster, som trots bleknade färger fortfarande visar hur granna de en gång varit som nymålade. Bakom dörrarna gömmer sig i många fall originalinredning med målningar. Förutom fäbodställenas egna byggnader hade och har Bastberget fortfarande gemensamma sådana, såsom bagarstugan från 1933. Där bakas det fortfarande bullar när stugägarna har gemensamma arbetsdagar.

Fäboddriften drevs länge vidare av två stöttepelare: Greta och Ralf. När de skulle sluta gick flera familjer samman för att lära sig och kunna föra arvet vidare. Av dem fick de lära sig hur ostarna skulle ystas, messmöret kokas, och hur gammelosten skulle lagras – den är ”klar till älgjakten”, även vissa sparar den ännu längre.

Just gammelosten av skummjölk var länge den huvudsakliga osten som ystades här, men preferenserna har förändrats. Inspirerade av Ingrid Sand som drev Karl Tövåsen har kolaget även börjat helmjölksost att lagra, vilket lättare går hem hos ovana smaklökar.

Idag består ”ko­laget” av åtta familjer som turar om att ha ansvar för djuren en varsin vecka. Under den veckan sköter det om och mjölkar korna samt tar hand om mjölken. En stor del av produktionen går till det egna hushållet eller att åt släkt och vänner, men ibland blir en liten del till salu. Skyltar vid stugorna berättar vilka produkter de har att erbjuda: smör, messmör och färskost smaksatt med kummin.

Besökare är välkomna att ta med sig en picknickkorg för att njuta av Bastberget, även om det inte finns någon besöks- eller kaféverksamhet i vanliga fall. Många besökare kommer dock för att uppleva den stora midsommarfesten – ”då lever fäboden upp, kan ni tro”. Här ordnas även kulturevenemang, fäbodgudstjänst och slåtterfest. Vid den sistnämnda kan besökare titta på och köpa lokalt hantverk samt besöka de olika stugorna för att smaka på fäbodprodukter och hemlagad mat.

Bastbergets landskap och miljö bevaras av kornas bete och slåtter. Kanske är kolag en möjlighet även för andra fäbodar där driften blir svår för en fäbodbrukare – en samarbetsform som påminner om gångna tiders fäbodlag.

Besök Bastberget

Bastberget har ingen regelrätt besöksverksamhet. Besökare är välkomna att vandra runt på egen hand i miljön. Ta med en picknick-korg! Och glöm inte att spana in tipsen för ett lyckat besök.

Bastbergets Facebook-sida

Bastbergets webbplats