Är det inte märkligt hur en liten detalj i ett recept kan avslöja så mycket om den tid som rådde då receptet skrevs? Tanken slog mig när jag strödde hackad mandel över plåtens finska pinnar, men fick hacka några mandlar till — det räckte inte.

Jag hade följt receptet i min gammelmormors exemplar av Stora Kokboken från 1948, men hade tankspritt glömt instruktionerna. Efter att du penslat stängerna med vispad äggvita lyder instruktionen: ”vänd dem ned på mandel och socker”. Jag jämförde det med Vår kokbok från 2015 som också låg uppslagen. ”Strö över hackad mandel och pärlsocker”.

Att strö mandeln leder till spill, och därför behövs det mer. För den senare kokboken — och för mig — var det ingen stor sak. Men när kakorna låg på plåten med pärlsocker och mandelhack både strösslade över dem och spillt runt omkring så funderade jag på vad min gammelmormor skulle ha tänkt om slöseriet. Visst, det kanske bara rörde sig om några få mandlar och lite socker som jag lättvindigt förslösade. Men, jag hade svårt att tro att hon, som drev pensionat under Sveriges ransoneringstid, skulle ha tagit lika lätt på det.

Vilket ursprung har ”finska pinnar”?

De finska pinnarnas ursprung har inget med Finland att göra, enligt historikern Dick Harrisons artikel i Svenska Dagbladet. Han menar att liknande kakor funnits såväl i Skåne som i Norrland och att det är svårt att säga var de har uppkommit. Harrison hävdar att snarlika kakor finns i andra länder men att enbart här är de kända som finska pinnar.

Det är ju milt ovetenskapligt, men jag har för säkerhets skull frågat alla med finsk anknytning som jag kunnat. Hittills har alla förnekat bestämt att kakorna var typiskt finska. Som svar på Harrisons artikel bekräftade Finlands ambassad på Twitter att kakorna inte har finskt ursprung:

Vad som gör att dessa kakor kallas finska är därför ännu inte utrett. Men! Vi tycks ha njutit av dem under större delen av 1900-talet:

Finska pinnar i svenska kokböcker

Nåja, namnet har varierat lite under åren, men idéen om vad en kaka med finsk koppling ska innehålla tycks vara konstant.

Det äldsta recept jag hittat är ur Hemmets kokbok från 1917 som har recept på finska kaffebröd. I degen ingår smör, vetemjöl, socker och bittermandlar, och den penslas med äggvitor för att sedan strös med sötmandel och pärlsocker. Degen är inte särskilt söt — 4 matskedar strösocker till sammanlagt ett drygt kilo av mjöl och smör.

I den något senare Husmoderns 1000 recept från 1924 hittar vi ett recept på ett snarlikt bakverk — dock utan bittermandel och av rund form, här kallade ”finnkransar”.

Även Prinsessornas kokbok från 1934 är snarlikt receptet i Hemmets kokbok, men här vändes kakorna enbart i hackad mandel. Stora kokboken från 1948 har vanliga ”finska bröd” och rekommenderar även en finare variant där en del av mjölet ersätts med skållad och mald mandel. I mina ögon vinner kakan helt klart på den extra mandeln.

Finska pinnar — en småkaka till julen?

Jag har aldrig förknippat finska pinnar särskilt med julen, men av artiklar i Svenska Dagbladet tycks det finnas en sådan koppling. År 1950 dyker de upp i en annons från Konsum som saluför pepparkakor, kex, finska pinnar, och ”bruna bröd”.

Ett recept på finska pinnar med i en annons från 1956, tillsammans med recept på saffransbröd och pepparkakor. Det är Svenska Mejeriernas Riksförening som är avsändare, och menar att ”mycket kan ersättas — men aldrig smörsmak”. Jag är ju beredd att hålla med dem. Under 60- och 70-talet återkommer omnämnadet i samband med julen några gånger i Svenska Dagbladet, till exempel år 1974 när Hiram radar upp julkakor: ”…mandelmusslor och klenäter, chokladlöv och glaskringlor, ess och finska pinnar, kanelhjärtan…”

Finska pinnar finns med i artikeln ”Baktips inför julen” från 1983. År 1988 menar en bakartikeln att finska pinnar ”hör till julens klassiska kakor” och är ”rationella”, medan en annan år 1989 hävdar att de ”hör också till de pålitliga julkakorna”.

Även om de finska pinnarna dyker upp i artiklar året runt så tycks de även ha fått en koppling till julen. Hur har denna koppling uppstått? Efter att ha granskat sammanhanget så är min teori att det beror på att det är en enkel mördegskaka. Den har sitt ursprung i en lättgjord grunddeg som lätt kan varieras. Den som vill spara tid och energi vid julbaket kan därför göra en stor mördegssats som smaksätts, formas och förvandlas till flera sorters kakor. Ett sätt att skapa imponerande kakbak, både till mängd och variation!

Hur man gör finska pinnar

Finska pinnar är tyvärr kända för att vara torra och tråkiga. Inte konstigt att de får ett sådant utlåtande, om du äter en överbliven ledsen kaka ur en kartong på kontorsfikat. Smör och bittermandel? Snarare margarin och aromer! Gör dem enligt nedan och ät dem färska, så ska du se att du snart ändrat åsikt.

Deg
3/4 dl sötmandel
3-4 bittermandlar
1/2 dl socker
200 g smör
4 dl vetemjöl (ev 1-2 msk extra)

Pensling och dekoration
1 äggvita
ca 1/2 dl hackade sötmandlar
ca 1/2 dl pärlsocker

1. Börja med att riva sötmandeln och bittermandeln fint med hjälp av en mandelkvarn. Om du använder en matberedare, se till att det inte blir några stora bitar — det är inte roligt om det är bittermandel — men kör inte mixern så länge att mandelmjölet klumpar ihop sig av att oljan utsöndras.
2. Lägg den rivna sötmandeln och bittermandeln i en stor bunke tillsammans med socker, smör och vetemjöl. Hacka samman det med en träsked eller fingrarna tills du får en grynig deg. Rör tills den går att forma till en deg — du kan eventuellt behöva en aning mer vetemjöl.
3. Sätt ugnen på 200°C. Förbered bakplåtar med bakplåtspapper. Täck degen med plastfolie och låt den vila i kylen i en halvtimme.
4. Rulla ut degen i långa, fingersmala stänger. Skär bitar som är ca 4-5 cm långa, eller 6 cm om du tycker som Stora Kokboken. Lägg pinnarna på plåten, pensla dem med lätt uppvispad äggvita, och strö över dem med sötmandlar och pärlsocker. Du kan trycka in strösslet lite lätt i kakan.
5. Grädda i mitten av ugnen i ca 10-12 minuter — de ska bli lite lätt guldfärgade men inte alltför bruna. Låt dem svalna på plåten så de blir mindre sköra innan du flyttar dem. Ät och njut!

Förslag

Detta recept följer receptet på finare finska pinnar från Stora kokboken. Om du inte vill tillsätta sötmandel i degen kan du skippa det och istället använda 1/2 dl extra vetemjöl.

Det kan vara frestande att öka mängden bittermandel för smakens skull, men gör inte det då de innehåller stora mängder av ämnen som kan bilda vätecyanid. Enligt Livsmedelsverket är mindre mängder bittermandel i bakverk inte någon fara, men om du är tveksam kan du använda bittermandelarom istället.