Hanhivittikko

av | jul 5, 2022

Övertorneå, Norrbotten

Några få mil från gränsen till Finland ligger Hanhivittikko. Namnet betyder ”gåssnåret” på det lokala språket meänkieli. När fäboden byggdes på 1860-talet för byarna Haapakylä och Matarengi fanns i Övertorneå socken 18 fäbodar, eller kenttä som de kallas på meänkieli. En karta från 1875 visar att Hanhivittikko hade elva byggnader. Idag återstår åtta av dessa, varav en ovanligare lada är återuppbyggd.

Sommartid bodde flera familjer i egna stugor på Hanhivittikko. Även om de fortfarande arbetade hann de även vila lite och njuta av de ljusa nätterna. Fäbodbrukarna anställde till en början mjölkerskor, varav en återkom till fäboden i hela trettio års tid. Mjölken förädlades på plats fram till Övertorneås mejeri byggdes år 1925.

Under andra världskriget uppfördes ett sjuttiotal baracker på fäboden som bostäder åt militärer vid Ö2, Saarijärvilägret. År 1944 evakuerades 50 000 människor och 25 000 kor och hästar under dramatiska omständigheter över Torne älv från Finland. Under en kortare tid användes Hanhivittikko därför som flyktingförläggning.

coffee packages at hanhivittikko summer farm
hanhivittikko summer farm

Sjävklart med bastubad

Berta och Axel Tapani var de sista som bodde regelbundet på fäboden. Fram till år 1965 flyttade de dit sommartid för att utöka djurens bete och umgås med vänner. Om lördagarna tog familjen gärna igen sig genom att elda i rökbastun.

Bastun är knappast den första byggnaden du förknippar med en fäbod, men även om fäbodarna i Sverige har mycket gemensamt har de aldrig följt ett exakt mönster. Istället har de påverkats av behov, förutsättningar och lokala seder. Tornedalens innevånare skulle kanske snarare förvånat fråga varför det inte skulle finnas bastu på fäboden. I denna trakt med starkt finskt inflytande är bastukulturen sedan gammalt en självklar del av vardagen.

Hanhivittikkos bastu är en kopia av den ursprungliga byggnaden som var i för dåligt skick för att räddas. Då många fäbodar i trakten hade bastu turades fäbodjäntorna om att gå över till varandra för att basta tillsammans, både för att spara på ved och för att det var roligare så.

Så när Berta och Axel Tapani skötte Hanhivittikko så badade de bastu varje lördagskväll, ”varesig det behövdes eller ej”. När elden i mitten av rummet brunnit ut så vädrade de ut röken. Sedan satt de på trälavarna och slog vatten på eldplatsens stenar så det ångade. Givetvis hörde det till att piska huden blossande röd med björkris.

Under Tapanis tid såg ett tiotal fjällkor till att jordkällaren var full av tjockmjölk, piimä, men mjölken blev även till smör och kaffeost. Återstoden av mjölken transporterades med en gammal cykelkärra till mjölkpallen vid vägen för att köras till mejeriet.

plants at hanhivittikko summer farm

Hanhivittikkos unika flora

En minnessten vittnar om fäbodens dramatiska historia under kriget, men kvar finns också spår av en annan art. Höet till XII kavalleribataljonens hästar hämtades från Sydsverige och förde med sig fröer. På fäboden går det därför fortfarande att hitta backnejlika, luddhavre och fyrkantig johannesört som är ovanliga så långt norrut.

Fäbodens unika flora gjorde att den under 90-talet började dra till sig intresse från botanik-entusiaster. Vid inventeringar har totalt 142 växtarter påträffats, inklusive sällsynta växter som topplåsbräken.

För att bevara fäboden och ängarnas artrikedom bildades föreningen Hanhivittikko Vänner. Föreningen var drivande i att fäboden år 2002 utsågs till Norrbottens första kulturreservat. Sommartid hålls stora områden fortfarande öppna av betande kor, även om vissa av ängarna slås på traditionellt sätt med lie. Förutom att sköta om markerna håller föreningen fäboden öppen för bland annat slåtterfest, fäbodgudtjänster och julgrötsfest.

Besök Hanhivittikko

På fäboden ordnas ett antal aktiviteter varje säsong. För den som vill går det att hyra stuga eller prata med ansvariga för att ordna företagsevenemang, privata fester och dylikt. Den som är intresserad av att vara volontär och släppa in och ut korna (Mansikka och Mustakorva är bedårande) får bo i en gammal genuin fäbodstuga under sin vistelse.

Spana gärna in tipsen för att få ett bra fäbodbesök innan du besöker Hanhivittikko – plus deras webbplats och Facebook-sida.

Hanhivittikkos webbplats

Hanhivittikkos Facebook-sida

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej och välkommen!

Jag heter Isabelle. Swedish Spoon tillägnas det svenska kulturarvet—med fokus på mat. Du kan förvänta dig intervjuer, djupdykningar i historiska källor och texter, och rätt mycket prat om smör.

Share
Pin
Tweet
Reddit
Email