Janssons frestelse

av | dec 4, 2019

För många rätter som bär någons namn är det ironiskt nog svårt att avgöra vems namn det faktiskt rör sig om. Se på biff à la Lindström, till exempel. Och det visar sig att Janssons frestelse inte är ett dugg bättre.

Enligt Janssons frestelse av Mats Rehnberg i Gastronomisk kalender 1979 uppger flera källor att det är sångaren och skådespelaren Pelle Janzon det rör sig om. Men enligt Gunnar Stigmark i Så var det med Janssons frestelse (också i Gastronomisk kalender, 1989) så blev rätten populär under det namnet först flera decennier efter Janzons död. Det finns inga belägg för att Janzon haft något med rätten att göra, och stavningen är dessutom olika. Stigmark har istället en annan version.

http://youtu.be/yLC-mkLVyEg

Tydligen var hans mor Elvira Stigmark ha varit förtjust i skådespelaren Edvin Adolphsons filmer. På annandag jul år 1928 hade filmen Janssons frestelse med Adolphson premiär. Filmen fick tyvärr något platta recensioner, men Elvira Stigmark fastnade för namnet. När hon en kort tid senare, runt nyåret 1928-1929, skulle ha en liten tillställning för ”juntafruarna” döpte hon ansjovisgratängen med potatis efter filmen, för att skilja den åt från den äldre typen av ansjovisgratäng med ägg. Namnet blev populärt i hennes bekantskapskrets och troligen spred familjens kokfru Sofie Pauline Brogård namnet vidare.

Gunnar Stigmarks berättelse får något belägg av Per Erik Wahlunds Baktankar till en frestelse i samma volym, som uppger att han fått höra av Elsa Tholander om att hon märkt att rätten börjat serveras i umgängeslivet redan 1932 eller 1933.

Oavsett hur det står till med detta, så har Pelle Janzon i alla fall fått ge namn åt biff à la Pelle Janzon, och det är kanske vackert så.

Inläggning av ansjovis i Lysekil år 1942. Foto: Alvar Clevfors, Bohusläns museum.

Ansjovislådeätandets historia

Ansjovis har varit en del av det svenska köket sedan 1600-talet, enligt Jan-Öjvind Swahn. Värt att notera är att det som i Sverige kallas ansjovis är skarpsill inlagd i en kryddad lag, medan resten av världen tänker på sardeller när de hör namnet.

Sitt riktiga intåg i matlagningen som krydda gör ansjovis först under 1800-talet, enligt Rehnberg. Även om exempelvis Cajsa Warg har recept på strömmingspuddingar där fisken varvats med bröd, så är det äldsta liknande recept som jag kunnat hitta från Gustafwa Björklunds kokbok år 1847. Det är en minimalistisk rätt, med ansjovisen i ensamt majestät som dränks i en ägg- och gräddblandning.

I Anna-Maria Zetterstrands kokbok från 1863 så tillagas ansjovislådan genom att en blandning av ägg, grädde och smör slås över fisken. Därefter strös lite brödsmulor över ytan. Ansjovislådan kan sedan ”serveras varm på frukost- och aptitsbord”.

Smörgåsbord -- Swedish smörgåsbord with Janssons frestelse
Smörgåsbord på M/S Drottningen år 1968. Är det en Jansson vi skådar till höger, eller någon annan gratäng med fisk? Oavsett står till med den saken så har frestelsen idag en självskriven plats på smörgåsbordet. Foto: Okänd fotograf, Järnvägsmuseet.

När Mathilda Langlet år 1884 räknar upp varma rätter till smörgåsbordet är det just ”lådor” som hon rekommenderar. Det som finns till hands—rökt fläsk, kokt fisk eller för all del ansjovis—lägger du i en form och tillsätter sedan hackad brynt lök, lite smält smör och så en äggstanning.

I Iduns Hjälpreda från 1899 finns ett recept på potatislåda som varvar kokt, skivad potatis med ansjovis och skivade hårdkokta ägg, och gräddas med en äggstanning.

De äldre gratängerna tycks alltså ha bestått mer av ansjovis i äggstanning, och undan för undan har istället potatisen fått mer plats.

Janssons frestelse -- the Swedish sprats casserole Jansson's temptation

Hur man gör en lätt och krämig Jansson

Min mors knep är att torka ut potatisen lite i ugn innan hon slår på vätskan och gräddar färdigt. Resultatet blir en lite lättare Jansson som är lika krämig som det betydligt fetare standardreceptet. Så du kan ta två portioner… Det här receptet är lagom för två att äta som lätt måltid, så dubbla gärna receptet.

400 g fast potatis
1 liten burk ansjovis med spad
0,5 lök
1,5 dl mjölk
0,5 dl grädde
salt, peppar
ca 2 msk ströbröd

Till stekning: smör eller olja

  1. Sätt på ugnen på 200°C.
  2. Skala potatisen och skär den i strimlor.
  3. Hacka löken fint och stek den i smör eller olja till den blir mjuk och genomskinlig.
  4. Dela ansjovisfiléerna—behåll spadet i burken.
  5. Smörj en liten ugnssäker form, gärna med lock. Lägg ett lager potatis i botten och varva sedan med lök, ansjovis och mer potatis.
  6. Ställ in formen i ugnen ca 20-25 minuter till potatisen börjat torka ut.
  7. Rör ihop mjölk, grädde, lite ansjovisspad, salt och peppar och värm det lätt—låt det inte koka.
  8. Tag ut potatisformen och slå mjölkblandningen över formen. Strö över ströbröd så du får ett fint lager.
  9. Sätt in i ugnen igen och grädda till du har fått en fin gyllene yta och potatisen är mjuk, ca 25 minuter. Om frestelsen ser ut att få mycket färg innan potatisen är klar, lägg på lite folie eller ett lock.

Förslag

Du kan givetvis köra det mer klassiska receptet och bara använda grädde, men du kommer inte att sakna den. Krämig och fin!

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej och välkommen!

Jag heter Isabelle. Swedish Spoon tillägnas det svenska kulturarvet—med fokus på mat. Du kan förvänta dig intervjuer, djupdykningar i historiska källor och texter, och rätt mycket prat om smör.

Share
Pin
Tweet
Reddit
Email