Visst kan det vara underbart att ta sig tid att baka, men ibland vore det bara fint att få sätta tänderna i en färsk brödbit precis just nu. Och då finns det inget bröd… eller? Det är nu glödhopporna kommer till undsättning och ser till att du har väldoftande bröd i handen inom, tja, låt oss säga 15 minuter.

Gjutjärnsspisarna började inte komma till svenska hushåll förrän i slutet av 1800-talet. Innan dess fick folket på landsbygden ha en bakugn på gården eller i byn. Men på fäbodarna var bakugnarna mindre vanliga. Fäbodjäntan var trots allt upptagen med att ta hand om mjölken och hade sällan tid att baka. Det blev tunnbröd, tunnbröd, och mer tunnbröd att äta.

Men kanske ville fäbodjäntan ha färskt bröd att bjuda besökare på. Då var det lättaste att göra ojäst tillfällighetsbröd eller hällbröd direkt i en stekpanna eller på stenarna vid glöden. Ibland kunde de gräddas genom att klämmas fast inne i eller utanpå bakugnen för att sedan lossna när de var färdiggräddade. Vanliga namn förutom glödhoppor är glöhano eller stompa. Glödhopporna gjordes ofta av vatten och kornmjöl, rågmjöl, eller rågsikt.

Så gör du enkla, goda glödhoppor

Äldre fäbodtiders glödhoppor innehöll knappast sirap, men de moderna varianterna blir godare av det. De är enkla att göra såväl på utflykten eller vandringen som för en snabb helgfrukost. Anis och fänkål kan ersättas med samma mängd brödkryddor eller uteslutas helt. Ger 16 stycken bröd:

12 dl rågsikt
1,5 tsk bikarbonat
1,5 tsk salt
1,5 tsk malen anis
1,5 tsk malen fänkål
4 dl filmjölk
1 dl ljus sirap
rågsikt för utbakning

Blanda rågsikt, bikarbonat, salt, anis och fänkål i en bunke. Tillsätt filmjölk och sirap och knåda till en slät deg. Dela upp degen i 16 bitar. Platta ut bitarna med mjölade händer eller kavla ut dem till tunna rundlar. Nagga dem med en kruskavel eller gaffel.

Hetta upp en stekpanna, gärna en gjutjärnspanna, på spisen eller över glöden. Stek glödhopporna några minuter på varje sida i den torra pannan. De ska få färg och vara genomgräddade. Äts helst färska.