Ärteråsen

av | jun 13, 2022

Furudal, Dalarna

Vem har väl inte varit frestad att markera sin närvaro på en plats, så att det alltid skulle finnas kvar ett spår? Många fäbodar har årtal och namnteckningar skrivna eller ristade i kokhusen eller bustugan. På Ärteråsen utmärker markeringarna sig dock särskilt. När ljuset silar in genom vindögat i de gamla kokhusen belyser det ristningar – överallt.

Ända sedan 1600-talet har nya ristningar tillkommit i husväggarna. Årtal, namn och bomärken blandas med hästar och sällsamma figurer på jakt (se sida 34). De återfinns framförallt i de numera tolv kokhusen, som en gång var 22. Det är kanske inte så konstigt, eftersom de var en knutpunkt där fäbodjäntorna tillrede mjölkprodukter, umgicks och sov.

Mängden kokhus avslöjar fäbodens storlek. Under mitten av 1800-talet var Ärteråsen en av de största fäbodanläggningarna i Sverige. En av anledningarna var närbelägna Furudals bruk som skänkte trakten välstånd. Där förädlades och smiddes malm, bland annat till en kätting åt regalskeppet Vasa. På Ärteråsen betade därför runt 200 djur sommartid på bergssluttningen med utsikt över Ores sjöar och skogar.

Trots att många hus har försvunnit under årens lopp är det fortfarande en imponerande fäbodanläggning som möter besökaren som trotsar skogsbacken från parkeringen för att ta sig dit. Grånade står stuga efter stuga. En del är i gott skick medan andra går ett stilla förfall till mötes.

Det är dyrt och arbetsamt att underhålla samtliga hus, men Ärteråsens kulturförening gör sitt bästa för att underhålla de mest värdefulla byggnaderna. Tillsammans med stöd från Länsstyrelsen och lokala hantverkare har de bland annat kunnat återställa gärdesgårdar och reparera kokhustak efter gamla förlagor. Vissa av byggnaderna används som semesterbostäder och underhålls privat.

Fäboden brukades fram till 1954 som hemfäbod för Näsets by. Idag drivs turistverksamheten istället av kulturföreningen. De samlas på arbetsdagar och hjälps åt när korna kommer och åker ifrån fäboden. Någon bakar, så att det ska finnas goda kakor åt besökarna. Volontärer turas om att bo en vecka i taget i övernattningsstugan för att ta hand om korna och erbjuda fika och guidning till besökarna.

Ibland arrangeras kurser i mjölkning, ystning eller vantstickning med lokalproducerat garn för att föra kunskapen vidare. Särskilt många besökare kommer under den årliga kulturveckan för att gå på guidade turer, njuta av kolbullar och deltaga i fäbodgudstjänst.

För de yngre besökarna går det att leka fäbodliv i ett iordningställt kokhus. Under spelmansstämman har musikerna satt sig runt om i kokhusen för att spela tillsammans.

Besökarna kommer inte bara för att njuta av fäbodidyllen. Många vandrare passerar längs Siljansleden och går upp i utkikstornet som uppförts på höjden. Därifrån bjuds de på en milsvida utsikt över dalen. Under vandringen kanske vandrarnen även sänker blicken för att se orkidéer i ängsmattan. De trivs tack vare eldsjälarnas arbete för att bevara Ärteråsen och dess fäbodmiljö.

Besök Ärteråsen

Spana in öppettiderna samt tips för ett lyckat fäbodbesök.

Ärteråsens Facebook-sida

Ärteråsens webbplats

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej och välkommen!

Jag heter Isabelle. Swedish Spoon tillägnas det svenska kulturarvet—med fokus på mat. Du kan förvänta dig intervjuer, djupdykningar i historiska källor och texter, och rätt mycket prat om smör.

Share
Pin
Tweet
Reddit
Email